Så är jag

 

Det kommer kanske inte att bli som förut

Jag kanske inte blir bemött som förut

Men jag är samma "Gugge" som förut.

 

Kliver ur gamla fotspår, kliver i nya och det händer saker hela tiden, roliga som tråkiga, tappar focus i bland men backar tillbaka till det trygga, där man är van att vara, där allt är lika men allt går mycket lättare nu i ett lite mindre jag.

 

Det är ca 6 v sedan jag opererade mig på Sophiahemmet, det känns som det är längre sedan allt har ju gått så fort och allt har ju gått så bra, förstår inte själv alla gånger.

Jag har 5 rosa ärr på magen som kommer att blekna med tiden och för min det gör det inget att det syns, jag är ju inte den typen som springer och visar magen.

Första veckan var jobbig sen har det bara rullat på och allt har lixom bara funkat.

Dumpat har jag gjort och riktigt ordentligt en gång så jag trodde jag dog en stund men det gjorde jag inte, jag somnande och jag tänker aldrig mer äta risgrynsgröt.

 

Min granne som oxå gjort den gär operationen lade med mig i en GBP grupp på facebook och det var bra , har fått nya bekanta och blivit kompis med gamla, vi sitter ju i samma båt o ror åt olika håll trots allt men vi känner nog lika alla o reagerar olika alla, dom erfarenheterna är guld värda att dela med sig tex hur får jag magsjuka osv jag vet ju inte för den här världen är ju ny för mig.

 

 

Hur äter man om man inte blir hungrig?

Jo man ställer larmet på telefonen och har alltid med sig en banan i väskan och äter med 3 timmarsintervaller, det är min nya värld och det funkar bra.

Mina nära har fattat vinken med det här att äta, mina jobbarkompisar vet att jag bara äter o äter så det är okej och det är ganska kul när man ska äta i hop då kommer frågan: vad ska vi göra åt dig då????

Inget speciellt jag tuggar i mig det mesta, har inte provat allt än men det mesta går tom pasta, man måste ju prova annars så vet man ju inte.

 

Jag tappar hår inte mycket men om jag skulle börja tappa mycket så det blir fläckar då tar jag bort det, talade om det för ungarna och Jeppe konstaterade att det är bara att sätta på sig en keps och det är ju det, jag har varit renrakad förut men då var det i andra sammanhang.

 

Jag har gått ner 18 kg nu, det har gått fort, kanske för fort, tappar bort mig i bland men jag känner mig inte sjuk men jag är trött, lyssnar på mig själv att det är dax att vila och ta igen sig, kroppen blir trött av att gå ner i vikt.

Har kontakt med dietisten på Sophia varannan vecka och hon tycker att det är okej, jag tycker att det är okej för jag mår bra.

 

Man rasar alltid mycket i början, kroppen blir lite chockad men det rätar till sig.

 

Det här blir min första jul som op och jag ska äta massor med god julmat men i mindre storlek.

 

 

God Jul alla mina vänner och tack för att ni finns för mig!

Kom i håg att jag finns för Er.....ALLTID!!!

 

 

 

Kram...........