Känner en frihet i min kropp nu som jag inte gjort förut, det är inte lika bökigt att klä på sig, knyta skorna som dessutom har blivit förstora, ganska kul faktist.

Det gör inte ont i knäna längre, bara i axeln men det är en arbetsskada och förslitning tror jag i allafall.

Hur som haver så känns det bra att börja jobba igen men jag är dötrött när dagen är över, det tar på krafterna när man inte får i sig tillräckligt med mat men jag har världens bästa dietist att prata med på Sophiahemmet, stöttar mig 100 % för hur det än är så blir man osäker när det gäller maten men jag knaprar på så gott jag kan trots att jag inte känner någon hunger alls men där emot så är jag jäkligt törstig så något framsteg är det ju i allafall.

Det skrammlar i BH`n också, vart tog dom vägen????

Trosorna börjar kännas som mamelucker och brallorna på jobbet hänger på trekvart, dom hängde förut med men nu åker dom verkligen ner och det kanske inte passar sig i alla situationer....hmm.

Jobbtunikan är stor så jag fastnar överallt med den i dörrhandtag m,m men det gör inget.

Jag ångrar ingenting.

 

Var på gastric by pass date i dag med några ur gruppen som opererade sig på Sophiahemmet samtidigt som jag, vi har inte setts sen dess så det var jätte kul att ses igen, det är nästan 8 veckor sedan, tiden går fort.

Alla har samma problem, ingen hunger och förbaskat torr hud men det ska nog bli bättre för oss alla hoppas jag.

Alla visade sina fina 5 små släta ärr på våra mer eller mindre randiga magar som börjar bli skrynkliga på vissa ställen och alla var så fina.

Vi låg ganska lika i viktnedgång - 19 kg, känns okej men det har gått lite fort, hoppas det stabiliserar sig snart.

Vi ska ses igen om 2 mån och käka knäckemackor med högar av pålägg på och kaffe.

 

I morgon är jag ledig och då ska jag inte göra någonting

bara fika med Christer på eftermiddagen, tycker den planen är bra, jag behöver sådana dagar, är matt i kroppen just nu då behövs det bra pauser och i morgon är en sådan dag.

 

 

 

 

Kram.